Sveriges energisnålaste butik
Alla pratar om hållbar utveckling men det gäller också att omsätta den i praktiken. I Coop Extra på Pilgatan i Västerås har KF Fastigheter i samarbete med Coop tagit utvecklingen så långt det går. Butiken förbrukar bara hälften så mycket energi som krävs för EUs Green Building-certifikat.
Ibland kan resurserna finnas mitt framför näsan. Det gäller bara att se dem och ha förmågan att dra nytta av dem i praktiken. Det var precis det som KF Fastigheter och hyresgästen Coop Extra på Pilgatan i Västerås gjorde. Genom att utnyttja den energi som fanns i butiken, och dessutom på ett kreativt sätt, skapade man Sveriges mest energisnåla fastighet som i princip är helt självförsörjande på värme.
Självförsörjande på värme
Det nya grepp som användes var att från grunden anpassa butikens energiförsörjning efter den spillvärme som kyl- och frysanläggningarna lämnar. Normalt ventileras den ut via fläktar på taket; närmast en variation på temat ”elda för kråkorna”.
Genom att istället ta vara på den energin kunde temperaturen i radiatorer och andra värmeaggregat i butiken sänkas avsevärt, från normala cirka 60° C till omkring 32° C. Energibesparingen på Pilgatan sker utan hjälp av elförbrukande värmepumpar eller inköp från externa energikällor. Butiken är helt självförsörjande när det gäller uppvärmning av säljytan.
– Det handlar faktiskt mest om sunt förnuft, säger Harry Swartz, chef för Teknik och Energi på KF Fastigheter.
Långsiktigt hållbar lösning
Detta sunda förnuft har hur som helst genererat en långsiktigt hållbar lösning för fastigheten. Även om Coop Extra-butiken skulle välja att flytta i framtiden, går den att applicera även på andra verksamheter. Och om spillenergin då inte skulle räcka fullt ut, går det ändå att utnyttja ett annat hållbart system i form av Västerås fjärrvärmenät.
Butiken är idag ansluten dit för uppvärmning av varmvatten (som ju måste hålla högre temperatur än radiatorerna) och som säkerhetslösning vid ett eventuellt driftbortfall. Butikens uppvärmningssystem är mycket väl dokumenterat och har ett extra stort antal mätpunkter, vilket underlättar uppföljningen. För att få en vetenskapligt korrekt dokumentation, inklusive ett lika viktigt framåtblickande perspektiv på konceptet, tog KF Fastigheter kontakt med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) som lät studenten Lasse Viktorsson göra sitt examensjobb på butikens energiförsörjning. Resultatet av studien är minst sagt anmärkningsvärt. Butiken förbrukar bara omkring hälften mot de krav som ställs för EUs Green Building-märkning.
Spar pengar och miljö
Enligt Boverkets byggregler (BBR) får energiåtgången för en byggnad avsedd för livsmedelshandel vara max 115 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Coop Extra-butiken på Pilgatan placerar sig långt under detta riktvärde och även under Green Buildingnormen, som ska vara 75 procent av BBR. Förbrukningen är nere i smått otroliga 46 kilowattimmar per år och kvadratmeter. Omräknat i pengar innebär det en besparing för hyresgästen på cirka 150 000 kronor om året.
– Den ekonomiska besparing som Coop Extra gör som hyresgäst är väl bra, säger KF Fastigheters projektledare Henrik Forsberg, som också handledde Lasse Viktorsson. Men jag tycker att man i första hand ska titta på den miljömässiga vinsten. Det handlar om en kraftig reducering av koldioxidutsläppen (CO₂) med hela 41 ton om året.
Bättre inneklimat
I butikens uppvärmning ingår ett cirkulationssystem som flyttar kyld luft från butikens kalla zoner – kyl-/frysdiskarna – till varmare ytor. Inomhusklimatet utjämnas och blir trevligare för alla. Därför behövs heller ingen energikrävande komfortkyla. Styrsystemet för ventilation och värme är behovsanpassat. Det optimerar luftflöden och temperatur beroende på belastning, antalet kunder, utomhustemperatur etc. Allt är steglöst styrt via temperaturgivare utomhus och inomhus.
Det finns förstås också en långsiktig ekonomisk aspekt på det hela, eftersom fastigheter med en låg driftskostnad ökar i värde. Kanske har systemet med kallhyra tidigare hämmat den utvecklingen. Det har saknats incitament för fastighetsägare att investera i nya smarta energilösningar med motiveringen att enbart hyresgästen tjänar på det. Det är dock ett kortsiktigt tänkande, långt ifrån hållbar utveckling.
– Det synsättet är på väg bort, säger Harry Swartz. Alla kommersiella och publika byggnader ska före årsskiftet ha en energideklaration. Därmed får energisnåla byggnader sitt rätta värde och en ökad konkurrenskraft på marknaden. KF Fastighe ter är nå got av en föregån gare när det gäller innovativ energiförsörjning. Det visar sig nu när stora europeiska livsmedelskedjor börjar nosa på det som företaget redan har ägnat sig åt ett bra tag.
Tänk life cycle cost
– Som att sätta in glastak och prova varma golv, säger Harry inte utan en viss stolthet i rösten och fortsätter med att påpeka att varma golv redan fanns i flera av sjuttiotalets så kallade Konsumlador. Då var det som en reaktion på den första oljekrisen 1973. Energi- och miljötänkandet är alltså väletablerat och tätpositionen är resultatet av långt och träget arbete. I princip gör alltså Harry Swartz och hans kolleger samma saker som de gjort de senaste tre decennierna –men nu verkar polletten äntligen ha trillat ned i omvärlden.
Trögheten när det gäller miljöanpassade och energismarta lösningar
är borta. Den har ersatts av ett nytt fokus på lönsamheten i teknisk förvaltning. Genom att göra så kallade life cycle cost-kalkyler som omfattar totalkostnaden under hela systemets livslängd, alltså även service, underhåll och energikostnader, ser man lättare hur investeringar i nya energilösningar i ett längre perspektiv påverkar vår miljö positivt – en hållbar utveckling med andra ord.